Änglarna påminner oss: livets goda makter är inte alltid hövliga

Ingen tycker om ohövlighet. Att vara ohyfsad och ofin går på tvärs i ett civiliserar samhälle. Men ibland kan det vara på sin plats att vara ohövlig, som när det ruskar oss ut ur omedvetenheten och in i en handfast verklighet. Ett bryskt uppvaknande är inte en försynt knackning på axeln, en artig propå, en fin vink. Det är ett stenblock som faller ner i huvudet på en, en hastig spark där bak, en kosmisk uppsträckning som inte skräder orden. När vi får ett bryskt uppvaknande är det vanligtvis en signal om att de himmelska makterna lyckats få kontakt med oss. I stället för att bli upprörda bode vi vara tacksamma att våra himmelska hjälpare brydde sig tillräckligt mycket om oss för att skaka om oss till medvetenhet, även om sättet de gjorde det på inte precis följde etikettboken. Bryskt uppvaknade brukar vara smärtsamma eftersom de tvingar oss att konfronteras med vår egen blindhet och dumhet. Men änglarna finns till för att vi ärligt ska kunna uppskatta våra predikament så att vi kan göra val som hjälper oss att vara vakna i stället för halvsovande.

Har du slumrat när du borde varit vaken?  Blev resultatet ett bryskt uppvaknande? Fundera över några sådana tillfällen och över hur de förändrat ditt liv. Finns det någonting som du är i full färd med att förneka just nu, några situationer som kräver mer ärlig uppmärksamhet? Om det är så, fråga dig vilken del av bilden du inte ser och vad som skulle kunna hända om du lyssnar till din intuition i den frågan.

En ängels reflektion: Jag väljer att konfronteras med en obekväm sanning hellre än att förneka den.